Året som gått: Justice

Om ni har tillbringat det senaste året under en sten eller i en skokartong på botten av en sjö kan ni ha missat att det finns ett franskt band som heter Justice [jyst-iss], och som helt på egen hand håller säkert fem mp3-bloggar igång bara genom alla remixer som diverse remix-gäng (typ Tittsworth, Them Jeans, Simian Mobile Disco, Diplo, Eli, Yuksek, Brodinski mfl mfl) envisas med att göra på deras låtar. Inget fel i detta, naturligtvis, att folk vill ha ett nytt Daft Punk är väl inte konstigare än att folk vill ha ett nytt U2 eller ett nytt, lite yngre och fräschare Iron Maiden, och jag tycker själv att Never be alone/We are your friends är en grymt bra låt. Något uttjatad dock, vid det här laget, jag har haft den på en cd min kompis gjorde till mig sedan årsskiftet 2005/06.
Vad som däremot är riktigt intressant är att jag här, i Stockholm, nästan ser ner lite på folk som gillar Justice, exempelvis DJ:s som spelar deras låtar ute. Det är inte det att det är dåligt, det är bara inte så bra. I Reims var det däremot en helt annan femma. Där hajpade jag upp Justice ganska så rejält i mitt huvud, för det var inte den typ av musik som intresserade någon annan av utbytesstudenterna. Förutom någon av spanjorerna kanske, men de hade DAMP allihop. Ute hördes Justice aldrig, och inte hemma hos någon heller.