Säg det till mig: kolla pa dig själv

Jag trodde att alla skickade meddelanden försvann när jag bytte SIM-kort i mobilen, men sa var tydligen icke fallet, hittade följande häromdagen:
Jag är full. I kransen. Mer vet jag inte. Min utsedda 44-aring har lämnat mig, sa jag jagar vidare. Puss.
Jag lämnar detta okommmenterat; över huvud taget tror jag att jag lämnar det mesta okommenterat idag, det känns lite för tidigt för att börja med sant. Jag är ensam nordeuropé pa skolan, i a f bland Erasmus-studenterna, vilka man skulle kunna dela in i grupperna: 1. Tyskar. 2. Italienare. 3. Spanjorer. 4. Övriga. Jag har pa sätt och vis bestämt mig för att inte ha bestämt mig än, sa jag väntar med att komma med nagra utlatanden, de kanske kommer i slutet av veckan.

Den här staden känns rätt okej: de har böcker av Hjalmar Söderberg pa biblioteket och The Rapture spelar här nästa söndag. Om jag inte är i Berlin da ska dit, missade dem bada gangerna de spelade i Stockholm 2003.