Känsloknark?

I lördags funderade jag på att fråga personalen på systemet vad de rekommenderade för att dränka sina sorger i; men sen insåg jag att jag inte kände nånting alls. Igår började jag dock gråta när jag tittade på Nip/tuck, och det har varit nära tidigare, fast jag tror ändå att det har mer att göra med nuvarande situation än med att jag blev berörd på djupet av att se Sean skära sig i armen med en kökskniv.