Okej, jag ville egentligen ha Det värsta av allt med Magnus Carlsson, eller Ställs mot dig med Franke, men man kan inte få allt här i världen. Dessutom är det här indietexten som inget indieband skrev:
Och det kan naturligtvis komma något bra ur det här till slut, men just nu känns det som när huvudpersonen i Extremely loud and Incredibly close (en nioåring vars pappa dött i 11e september-attentaten) får frågan av sin psykolog: "Tror du att din pappas död kan leda till nånting positivt?"
Och så veckans lista (jävla bajs-text, vad har hänt?), saker jag saknar just nu:
1. Mina vänner
2. Kulturutbudet i Stockholm (men jag ska se Will Oldham den 20e mars)
3. Bredband
4. Musik (Magnetic Fields, Jens Lekman, Songs:Ohia etc etc)
5. Att behärska språket
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
1 comment:
Alltid, tyvärr.
Post a Comment