Karnevalet och kvalet

Claudia är från en stad strax utanför Venedig. I Venedig firar man karneval. Nämnda italienska hade varit hemma men kom tillbaka i lördags och hade sedan tidigare bestämt sig för att anordna en maskerad för att kompensera för det faktum att hon missade karnevalsfestligheterna, eller i alla fall deras kulmen (den i Sverige så populära myten om italienare och alkohol stämmer inte; Claudia är fullast de gånger jag inte är det) ordnade hon en maskerad, som blev sådär, men det var inte hennes fel: det var helt enkelt inte så mycket folk där (inte som Sauros inflyttningsfest eller överraskningsfesten för Hugh). Dessutom var det en galen italienska där, som sparkade självaste värdinnan på benet. Till nästa fest ska vi trycka upp inbjudningskort med Umberto Bossi på, då vågar hon nog inte komma (hon är från södra Italien).

Jag genomgår just nu en inre minikris: cynikern inom mig, som jag döpt till Michel Houellebecq, och min inre romantiker, som fått namnet Hjalmar Söderberg, är oense för kanske första gången sedan jag blev medveten om deras respektive existens. Jag har ingen aning om var detta kommer att sluta.