Det klagas ofta på att man nuförtiden, iaf i Stockholm, måste vara kreativ för att räknas. Och visst drunknar man i menlösa bloggar (den här t ex), amatörfotografer, konstiga textilutbildningar och fritidsgårdsband. Men jag tycker inte att det kreativa idealet är ett så stort problem, inte om man jämför med dess onda(re) tvilling: det ambitiösa idealet.
På midsommardagen satt jag, så där bakfull som väldigt många svenskar är den dagen, hemma hos Oskars föräldrar och pratade framtidsplaner med hans blivande svåger. Denne ska öppna egen naprapatklinik och anställa folk. Det är ambitiöst. Jag svarade med att prata om diplomatpovet, Regeringskansliets aspirantprogram, praktik i Bryssel eller på en ambassad etc etc. Inte för att jag försökte bräcka honom, utan för att det känns som sådant som man ska säga, det har liksom blivit kutym numera.
Fast egentligen orkar jag inte bry mig; får jag ett jobb som är vagt relaterat till min ubildning, och som är tillräckligt bra betalt för att jag ska kunna betala tillbaka mina studieskulder, så är jag nöjd. Men det kan jag ju inte säga, det skulle döda konversationen direkt och ses som mycket oartigt.
Posts
1 comment:
Ett svinbra inlägg. Jag blev medveten om min egen löjlighet.
Den där jobbigt stressiga känslan man får i kroppen när det ska till att presenteras livsprojekt är bland det löjligaste en människa (jag) kan manifestera för sin omgivning.
Pratar fortare och mer informativt. Man vill gärna understryka att alla de järn man har i elden när som helst kan brista ut i en bländande karriär. Och så ett dussin offeranstrukna ursäkter varför detta ännu inte inträffat.
I själva verket är jag i det läget äckligt medveten om att inte ett dyft av detta kommer förverkligas eller bli av. Jag kommer fortsätta streta på och supa mig dyng varje helg tills det blir dags för nästa anstormning av nyårslöften och säsongsbetonade avstamp, och därefter kommer inte mycket förändras heller.
Det var länge sedan jag satt och skrattade så här rått och innerligt åt min egen futtighet. Tack!
Post a Comment