Poesi! I kursboken!

I arbetet med min magisteruppsats sitter jag just nu och läser Intervjumetodik av Annika Lantz* (Studentlitteratur 2006). Hon skriver om hur man ska ordna utsagor från en intervju i datakategorier, exemplet rör en dagisfröken** som intervjuats om sitt arbete. Jag citerar från boken:

Intervjuaren/databearbetaren bestämmer att alla utsagor som till sitt innehåll är identiska med en annan utsaga utesluts (det kursiverade i exemplet nedan). Intervjuaren återgår alltså till den förra fasen "datareduktion" och komprimerar rådata ytterligare. De ändrade principerna för datareduktion noteras. Rådata kommer då att få följande form

Jag känner att vi har det bra ihop./
Barnen är glada när de kommer. /
Visst bråkar vi ibland, men när vi skiljs åt är vi alltid vänner. /
Det är viktigt i arbetet, att det funkar i barngruppen, /
att det funkar hos oss i personalen också.

att det inte blir en massa konfilkter, /
att vi har det bra ihop. /
Att alla är glada.

Att barnen trivs, det är det viktigaste. /
De är så många timmar här, ungar nuförtiden är ju här så många timmar, de måste känna att vi ger dem något som är bra. Att de är trygga /
och trivs. /
Att vi gillar varandra och att de känner det.

det är hur vi har det som är det viktiga, att ett gott arbete är när vi har det bra ihop, /
det är inte så viktigt vad vi gör, utan att vi är här varje dag. /
Att barnen möts av en kram och att vi är glada /
och alltid här. /
Och att vi har det bra. /
om det är bra, det känns i luften.

För min del är det det, hon är mera för pedagogik och så, men jag tycker inte så alls. /
... men jag tror barn skall känna att de är omtyckta .../

Jag känner mig glad och nöjd när barnen är glada ...
Joe, det är vä bra men det är inte det som är viktigast, det är inte så viktigt vad vi gör med barnen, det är inte det som är ett bra arbete, /
det viktiga är att vi är med barnen /
och att det är stabilt.
(Lantz 2006: 85-86)

Nu förstår jag mig ju inte på poesi, och läser den därför inte heller, men skulle inte Sonja Åkesson eller Lina Ekdahl ha kunnat skriva det här?

Bonus: när jag surfade in på dn.se för att hitta nåt om Lina Ekdahl hittade jag istället en krönika av Hanna Hellqvist som handlar om komplimanger, och om hur fel de oftast träffar. När jag blir stor ska jag gifta mig med dig, Hanna.
_____________________________________________
*som inte ska förväxlas med sin mer kända namne Annika Lantz.
**som av allt att döma vill vara just dagisfröken och inte förskollärare.