Best of 2006 pt1

Synd om mig synd om mig

Idag var jag hos tandläkaren, för första gången på kanske fem år. I morgon ska jag dit igen för att få tre tänder lagade och tandsten borttagen. Aj säger munnen och kontot redan nu.
Och jag vet att man ska använda tandtåd, och det gör jag också, men med halvdan nit, eftersom tandköttet är en av de två kroppsdelar (som jag själv har) som jag har ett neurotiskt förhållande till: tandkött blöder, tandkött gör ont, tandkött är svårt att begripa sig på. Den andra kroppdelen är ögonen, ögon är också läskiga, komplicerade och vätskefyllda.

Yuletide for the deprived

Från mig till er: en riktigt spedoinkel jul.

Overklighetsflykt

I tisdags lyckades Natalie övertala mig att gå till Vogue (sen hade varken hon eller Matteus pengar till att följa med). Och det var trevligt, men det berodde helt och hållet på sällskapet (tyskarna, Lill-antonio, Claudia m fl), för Vogue är ett extremt märkligt ställe, i tisdags körde de stripp-show för en publik som till 90% bestod av killar. Och så spelade de den här:

Jag konstaterade att det var mer verklighetsflykt att vara nykter än full och köpte tre öl för 2 € styck, nåt bra iaf, förutom sällskapet då, det tål kanske att upprepas. Men imorgon kväll landar jag på Skavsta, det blir grejer det.

Rör inte vår Hora!

(Jag ber om ursäkt för ordvalet, men kunde liksom inte låta bli.)

Vad läser jag i DN? Jo följande:

"En av stans sista nedgångna bastioner", beskriver Siv Malmgren, vd John Mattson Fastighets AB, området kring Långholmsgatan vid Hornstull. Men nu ska det lyftas.

Bolaget äger den stora fastigheten som rymmer butiker, kontor, bostäder och tunnelbanenedgång längs Långholmsgatans norra sida. Där vill man nu bygga en affärsgalleria i tre plan. Tanken är att delar av garaget under fastigheten ska tas i bruk, liksom den första våningens kontorslokaler.,

- Området kan med fördel utvecklas. Våra tankar går åt ett stadsdelscentrum, likt Västermalmsgallerian, säger Siv Malmgren.

- Ambitionen är att tillsammans med andra fastighetsägare i området utveckla hela Hornstull.

Bolaget har undersökt intresset från butikskedjor, och fått mycket positiv respons.

- Det finns ett tydligt intresse från dem som bedriver handel att finnas på den här platsen i stan.

Nedgånget=vadå? Att Oskar och Arianna bor där? Utvecklas=vadå? HM och Waynes Coffee?
Jag citerar gycklargruppen:

När Wästermalmsgallerian byggdes likt ett Mammons överdriweth vpplysta tempel på Kvngsholmen så ledde detta till att wår tids oknytth och småfolk — containerpvnkarna, knarktomtarna, de egendomslösa wandrarna som sova vnder bar himmel — fördrevs. Dettha trots att detta samåfolk sedan årtionden warit lika mycket en del aw Kvngsholmens fauna som exempelwis skalden Mauro Scocco.
(...)
När Västermalmsgallerian vppfördes så ledde dettha till att småfolketh på Fridhemsplan, som så att säga har lica stor rätt till området som wilken annan Kvngsholmsbo som helst, fördrews. Och deras rättmätiga plaths intogs istället aw nybyggare med blont hår i fame factory-rvfs eller hästsvans, ett folkslag som skjutsar sina telningar i trehjvliga små wagnar och som dricker en med kaffebönor smaksatt wälling vr papyrusmuggar! Detta Västermalmsgallerians folk är anhängare av Frederic Reinfeldts nya arbetarparti, de rakar sina pvngar och de har ingeth annat mål för sin existens vtöwer att pensionsspara på slugaste wis, "jobba mot kund" för någon consvltfirmas raekning, samt att dricka rekordstoora mängder wälling smaksatt med kaffebönor, wilketh giörs i vitmålade och luftiga bostadsrätter, ett slags kiöpta miniförläningar innanför en fastighets väggar. Dessa människor är kanske de minst medeltida aw mänskor som världshistorien har sett, ty de skattar högre att bo i närheten aw ett med halogenlyktor vpplyst månglarnas inomhustempel byggt aw glas, än att bo nära stadens småfolk och oknytt som också har rätt till gator, hörn och prång i stadens rvm, ware sig de bär papyrvsmvggar med wälling eller ej.

Namninsamling någon?

Drömtydning

Vad betyder det när man drömmer att det finns en jättebra remix pa Hefners When the angels play their drum machines? Är det textraden "Let me met you let me down again" som spökar? Eller är det ännu ett tecken pa (eller kanske snarare en effekt av) att 2006 varit remixernas ar?

The abandoned högstadium of my soul

Ibald känns det som om man går i lera. Eller i klister. Eller i sockervadd. Ni fattar. Om två veckor är det juldagen. Innan dess har jag en devoir sur table, kanske en munta (åh vilket härligt ord) och en inlämningsuppgift. Inte dödligt mycket. MEN DET KÄNNS SOM ATT TIDEN GåR Så JÄVLA LåNGSAMT! Jag vill bara att det ska gå fort fort fort, och det värsta är att jag inte vill det för att jag vill komma hem till landet där jag förstår och kan göra mig förstådd; utan BARA för att jag vill att nästa termin ska börja, terminen då jag ska göra allting rätt och vara social och kulturell och gud vet allt. Och inte plugga så mycket, vilket jag inte kan välja bort att göra riktigt än; just nu känns det som att jag har tio sidor kvar i en kursbok på 500 sidor, och de sista sidorna bara inte går att förstå, så att jag inte kan lägga bioken åt sidan. Ja, jag har lite ångest just nu, jag funderar på att gå med i Emotifs anonymes.

Sen har vi det administrativa: Södertörn vill ha kursbeskrivningar för de kurser jag läser här. Fair enough, kan man tycka. Men det finns inga beskrivningar för vissa av kurserna jag läser. Histoires des Institutions Européennes står det inget om, t ex. Men lik förbannat dyker det upp en padda med Palm Pilot och bluetooth-headset varje tisdag och drar dåliga skämt om Ségolène Royal.

Jag antar att jag redan sagt att lokalerna här ser ut som på en svensk högstadieskola. Toorna här är äckligare än på Hagaskolan, där jag gick. Idag låg det en bajskorv på vattentanken till en av toalettstolarna. De har redan stängt toorna i biblioteket för att folk avrit där och äcklat ner dem. På Södertörn är definitionen av "dum" nvgon som klagar på att det är för mycket feminism och genusperspektiv i undervisningen. Här vill jag liksom inte veta, att se in i de dumma hjärnorna skulle ge mig men för livet.

Innan jag gör nåt vettigt gör jag det här

vad gör du just nu: slösar bort dyrbar tid
när hånglade du senast: det talar vi tyst om
är du pinsam på fyllan: svar ja, och annars också
är du blyg: yeah but no but yeah
vilken tid gick du upp idag: 07.20
när kräktes du senast: nån gång i augusti, morgonen efter Fat Tonys fest
varför hånglar man: varför inte?
vilken låt lyssnade du senast på: nåt från kompakt 100-skivan, tror jag
har du sovit i din egen säng inatt: ja eller alltså, den tillhör väl CROUS egentligen
har någon annan sovit i din säng inatt: jag antar att rikard sover där för det mesta
bor du i sthlm, gbg eller malmö: inte riktigt
vem är du mest kär i just nu och varför: platonskt kär i Alexia kanske
har du sagt "jag älskar dig" till någon: jag tror det, men det föregicks av "jag vet inte om..."
kyss på första dejten: vad är dejt för nåt?
vad tycker du är äckligt: bajs på vattentanken till toalettstolen. och sånt man hittar när man rensar handfatet
vad såg du senast på tv: Les Guignols de l'info
vem fick du sms ifrån senast och vad stod det: Fabian eller Inga skrev nåt om "Vi ses kl 19.30"
vem ringde dig senast: vet ej. jag var på lektion och kudne inte svara, och nummerpresnetationen funkar inte här i Frankrike
är det lätt att förföra dig: tror det, ingen har nånsin försökt
vad har du för intresse: tjejer populärkultur elitism självömkan
vad ska du göra imorgon: 10 timmar à la fac
har du pengar på mobilen: yes yes kalvbräss
har du fint hår: ja och nej
vad har du ätit idag: resto u-mat
vad ska du göra nu: ska greja ihop ett papper med alla mina kurser som de kan godkänna på Södertörn

Bakislördag, 2 veckor kvar

Man vet att allt inte star rätt till när:

1. Man tänker de sundaste tankarna under paverkan av alkohol.
2. Man ständigt tänker "Oh vad bra att jag inte har nagra lektioner den dagen, sa att jag kan plugga da." Planerna i mitt huvud just nu rör en inlämningsuppgift jag ska lämna in nästa tisdag, alltsa den 19. Ibland blir jag rädd för mig själv.

Om tva veckor är jag hemma. Det skrämmer mig ocksa, men inte lika mycket som tanken pa vad jag maste hinna göra innan dess.

Så jävla slut...

"... il est de fortes joies pour les forts, et de faibles joies pour les faibles que les fortes joies blesseraient."

André Gide

L'immoraliste

För två veckor sedan hade vi "devoir sur table", en sorts tenta där man skulle skriva en uppsats. Jag fick tillbaka min igår, och hade fått betyget 15 av 20. Det är ju inte klokt! Jag är medveten om att läraren nog rättade min lite snällare, men iaf, 10 hade räckt. Som ni förstår (framför allt ni som varit nere med Kungen och Silvia-bloggen länge) är risken för akademisk hybris överhängande just nu. Om jag bara kunde vaccinera mig mot tjejer och göra skolan till mitt liv; jag har sagt det förut och jag säger det igen: plugga är det enda jag kan.

Ibland känns det så otroligt overkligt att vara här: alla runt omkring mig pratar ett konstigt språk, jag pratar också ett konstigt språk, man är för det mesta i lokaler som är marginellt vackrare än dem i vilken jag tillbringade min högstadietid... Jag tittade mig omkring i klassen idag och konstaterade att det är lite Kenny Starfighter över alltihop: slitna lokaler, en och annan high tech-mobil, den "hippaste" tjejen (som f ö liknar Emma) klär sig som man gjorde på Hermelin för fyra år sen (bara en observation, jag påstår inte att jag är så snyggt klädd själv, de får tycka vad de vill om min kofta och mina seglarskor). En tjej har iofs kjol väldigt ofta. Det tycker vi som bekant om, men annars är det utsvängda byxor, tröjor med blixtlås på konstiga ställen och såna där loafers med fyrkantiga klackar som man hade när jag gick i nian; blandningen, förvirringen och overklighetskänslan är total, ibland har jag ingen aning om var jag befinner mig, varken i tiden eller i rummet.

Idag fick jag förresten mitt straff för att jag handlade alla julklappar på Buy nothing day: en tjej i klassen skulle säga nåt om manlig humor (apropå det klassiska, kära ämnet om skillnaden i synen på killar som har en massa tjejer och tjejer som har en massa killar, väldigt högstadie det också) och skämt som var "Olé Olé", några dog nästan av skratt.

Bilddagboken är förresten uppdaterad, bl a med några bilder från Montpellier. Jag har ju glömt att berätta det bästa som hände nâr jag var där: de spelade The Young Ones med Peter Bjorn and John på en bar. Det var naturligtvis mitt största musikögonblick hittills i Frankrike, efter den gång då jag hörde Roxette på radion i affären där allt kostar två euro.

Men alltså...

Är det här på allvar? Sjukaste nånsin i så fall.

Det nya bög pt.2

Sa jag sexuellt ofarlig? Jag hittade följande på Erokai:

I'm an Aplha male /b/.

And girls want to fuck alpha males. Let it piss you off as much as you want, but you know it's completely true. That girl you like who is kinda cute in a weird way, but is totally sweet and you have the biggest crush on? The one who keeps going back to guys who treat her wrong for reasnos you don't understand? The one who calls you up at 1 am to cry about how her boyfriend hasn't called her in 3 days, and no matter how long you listen to her, she'll never think of you as anything other than asexual? The one who will curl up next to you on the couch, hug you close, kiss you on the cheek, and never let you fucking touch her beyond that?

Yeah, I'm fucking her.

The hot girl who won't even look at you when you nod at them and smile? The one who laughs when you trip in the hallway and drop your stuff? The one who comes up and coyly aks for your help with her homework, and then pretends you don't exist once you finish?

Yeah, I'm fucking her too, even harder.

The geeky girl you think might be enough like you that you have a chance with her? She plays warcraft on your server, and watches anime, and reads comics? She's so incredible and you just love her so much but you still haven't worked up the courage to tell her how you feel about her?

Guess who just sucked me off and told me they'll always love me?

Det finns dock ett litet aber här, och det är att de jag känner som faktiskt spelar World of Warcraft är något av alfahannar, min mammas kompis' son som iaf har jobbat på Blizzards server i Paris är t o m gift och har barn.

Om fransmannen själv får välja

• Jag har varit och hälsat på Jenny i Montpellier, och det var naturligtvis spedoinkel. Bilder är tagna, men det dröjer nog ett tag innan jag får tillfälle att lägga upp dem. Ni får nöja er med följande upplysningar så länge: Montpellier är som en blandning mellan Malmö (eller iaf Möllan) och Marseille, eller kanske helt enkelt som Marseille fast lite mer medeltida, mycket gränder, mycket plataner, en hel del glassiga affärer (jag köpte lejonparten av mina julklappar där i lördags, på självaste Buy nothing day - doh!). Men det bästa var ju naturligtvis inte själva Montpellier utan det faktum att jag fick tillfälle att umgås med en hederlig svensk, som dessutom hade tillgång till bredband så vi kunde njuta av hederlig svensk humor (Anders och Måns, Hipp hipp) och dito musik (Elin med Magnus Carlsson, Stockholm med Orup) och som bor i en stad med ett hederligt svenskt IKEA så vi kunde förtära hederlig svensk hjortronsylt. Sydfrankrike är som ni förstår det nya Dalarna.
  Montpellier är enligt undersökningar som gjorts den stad som flest fransmän helst skulle bo i, och har man varit där förstår man varför: klimatet, gränderna, torgen osv osv. När de börjar sälja falafel för 1,50 € kommer jag att flytta dit.
• De har börjat sälja Cheap Monday-jeans i Reims. Det känns som att Sverige har vunnit. I torsdags sa Marianne och Natalie att svenskar klär sig bäst, bara därför hamnade jag rygg mot rygg med en svenska i fleecetröja och fult linne på TGV:t ner. Här verkar folk för övrigt ha Craig David som stilikon.
• Och frågan kvarstår: vad fanns det i Linköping innan universitetet öppnade, staden växte väl inte upp från ingenstans? Dessutom: Har Agent Provocateur en herrlinje? Om Moneybrother är Sveriges Justin Timberlake, är Anna Vnuk då Sveriges Britney Spears?
• Och om någon undrar så har de franska bögarna hållit sig undan.
• Och om någon undrar nåt annat så kommer jag till Sverige den 22e december och åker tillbaka den 7e januari.

En helg i festens tecken

Ibland saknar man verkligen sin hemstad.

• I fredags verkade läraren på seminariet i administrativ rätt vilja slänga ut mig, men jag har räknat att jag inte behöver gå dit nåt mer; spedoinkel! Fredagkvällen tillbringade jag ändå med att tycka synd om mig själv- tills klockan slog tio och jag gick på inflyttningsfest hos super-italienaren Sauro, som flyttat in på Charbonneaux. Och vi snackar fest - kolla på bilddagboken så förstår ni.
  
• Jag vet att jag tjatar om honom (om det inte vore för att han är katolik så vet man inte hur det skulle kunna sluta), men min senaste upptäckt beträffande Janek är att han har precis samma accent när han pratar polska som på engelska och franska: "Möö-krzciwidzci-möö-djzasnovadczy-osv..." Apropå Janek så påstår Hugh att det finns en ost i Polen som delvis görs på bröstmjölk-vare sig det är sant eller inte så har det gett upphov till många skämt, och nu vet vi ju att "polsk ost" måste vara motsatsen till spedoinkel.
• Om man inte vill vara för ambitiös med alkoholen, vad gör man då om man vill vara social? Svar: man går och tvättar. I laveriet träffade jag dels piffiga fransyskan Amelie (så klart heter hon det, vad annars?) och återigen Sauro. Jag kände mig som Janek alternativt Stig-Helmer i deras sällskap, men de var ju trevliga, framför allt Sauro.
• Sen i lördags var det inflyttningsfest hos Andy, med temat nationella klichéer. En del gjorde det bra (amerikansk logdans, fransman med musettdragspel, chav, scully, romare i ray-bans, mafioso), en del subtilt (polsk hiphoppare), en del sådär (your humble narrator i vikingahjälm, men den gjorde succé). Sen fanns det dem som inte var utklädda alls, dem tycker vi inte om, usch och fy. Matteus bevisade att Östeuropa kommer ta över: när vi bytte nummer frvgade han om jag hette som han i Barnen i Bullerbyn. Sent blev det, men det var cleant, bilder finns även denna gång på det vanliga stället.
  

I händelse av att ni undrat

[14:28] Kongo Klaus: en snabb fråga bara
[14:28] Kongo Klaus: varför kallar du alltid dina föräldrar vid namn, och inte "morsan" och "farsan" eller liknande
[14:30] Olle: jag tycker det är lite kul, men inte alltid, vill jag tillägga, jag hade en period på mellanstadiet när jag gick in för att använda förnamn, men min kompis tjatade på mig tills jag slutade med det.
jag tror f ö det är ett släktdrag, min syssling Måns gjorde likadant när han var typ tre år
[14:31] Kongo Klaus: å fan.. som någon form av släktsjukdom?

(och fråga inte varför texten ser ut som den gör)

Mammas död!

Det här är läskigt! Och varför kallar hon sig Satan's Fingers? Jag ska aldrig mer blogga om människor jag har den minsta relation till IRL (ja, det lär jag ju kunna sta fast vid).

Svennefest

• I helgen var Inga-Stina och Lars (även kända som mamma och pappa) och hälsade på, eller de kom ju faktiskt i onsdags redan. Det var trevligt, och de berättade samma anekdoter som de alltid gör, i princip helt oberoende av vad vi egentligen pratade om (jag frågade vad som fanns i Linköping innan universitetet startades, när mamma hade berättat om läkarstudenten som hennes kompis dejtade för länge sen kände jag att jag aldrig skulle få veta, och det fick jag inte heller).
  Sen i lördags kom Jenny och hälsade på, jag visade (eller visade och visade, jag hade ju inte varit där själv innan) henne katedralen, konstmuséet, floden och kanalen. Och triumfbågen, och så hittade vi en schysst höstpark. Som om detta inte var nog gick vi på bio på kvällen och såg Scoop, och hamnade bredvid två svenskor som pluggade på handelshögskolan här. Dessutom visades en IKEA-reklamfilm före filmen; och och och: idag pratade läraren på Institutions Administratives om le médiateur de la République, och om att denne skulle vara en efterapning av det svenska systemet med en ombudsman! Vad säger man? Schweden Schweden über alles!
• Jag önskar att LAP-klassen kunde vara mer som historiegruppen jag läser La guerre froide med. Där är folk snygga, välklädda och intresserade av ämnet. Jacques som jag hade i franska på Södertörn sa en gång att de franska universitetsstudenterna är yngre än de svenska och beter sig därefter. De som går LAP har redan en examen, ibland undrar jag, gällande vissa av dem, i vilket ämne - brännboll?

Rubrikförslag: Mina räddningar och mitt fördärv

• Mina föräldrar är här och hälsar på. Min pappa löste direkt gåtan med de märkliga märkena på väggarna (vid lamporna och elementet): det är den smutsiga luften som cirkulerar och lämnar märkena efter sig. Ibland känns det precis som förr i tiden, när pappa hade svar på allt.
• Jag har fått mina Erasmuspengar, och lämnat studieförsäkran, så snart rullar CSN-pengarna in också. Det går bra nu kompis det går bra nu, finansiellt sett iaf. Lön har jag fått också, det höll jag på att glömma.
• Nu har jag mejlat Arianna och bett henne att inte komma hit och hälsa på. Jag ska inte säga att det var det svåraste jag gjort i hela mitt liv, men det var inte det lättaste heller.

Som ni har längtat

Nu har jag äntligen gatt och skaffat bilddagbok. Tyvärr behärskar jag inte riktigt den moderna teknologin, sa alla bilder hamnade pa samma datum. Jag har fler bilder i kameran, sa titta gärna in nan gang ibland för att se om jag har uppdaterat. Det blir en del gammalt nu i början, men det är ju nytt för er, eller hur?
I fredags träffade jag ännu en svensk, eller rättare sagt en halvsvensk (och andra halvan schweizare, vilket ju maste vara den ultimata kombinationen eftersom de flesta utanför Sveriges och Schweiz' gränser ända inte haller isär länderna). Min la Suède par excellence-teori fortsätter, eftersom hans mormor bodde - just det - i Norrköping, och hans familj hade sommarstuga i Krokek. Dessutom pratade han östgötska.
Jag träffade även polacken Matteus, som jag först trodde var fransman, eftersom han ser ut som valfri medlem i Phoenix. Det finns en polack i Erasmusgruppen (Janek heter han), och det är svart att hitta nan likhet dem emellan, bara en san sak som Janeks accent: det later som om han har ett ramande som gar runt runt i hans mlun hela tiden och kommer ut sa fort han öppnar den: "Möö-I-shouldn't-möö-be-möö-too-ambitious (sic!)-möö-with-möö-alcohol." Men jag gillar honom, han är ju trots allt en nörd, och vi nördar hänger ihop.

Det tar sig, sa han som hade eld i håret

• Jag är inte ensam svensk i Reims! I fredags träffade jag Linda från Örebro, som läser franska på CIEF (universitetets avdelning för franska för utlänningar). Naturligtvis är hon lång, smal, blond och har blåa ögon, Jenny Hellström-tröja och stuprörsjeans. Baris tyckte att hon var det snyggaste som gått i ett par skor, jag påpekade att hon var "la suédoise par excellence" (låter det gubbsjukt? Jag är gubbsjuk, jag läser Houellebecq, lyssnar på Hefner och Serge Gainsbourg och gillar Oingo Boingos Little Girls), att alla svenskor inte ser ut som hon.
• Samma kväll hade jag chansen att på nära håll studera den franska preppy-kulturen, eftersom jag, Baris, tysk-mauritiern Hans och den sistnämndes franska kompisar var på handelshögskolefest på Vogue, där jag faktiskt fick mig lite techno till livs i form av If you wanna ride a white horse (heter den väl? En gammal dänga tror jag) och nånting som jag tror var Yuksek (inte Jusek, och inte techno, men bra ändå) . Sen fick man stå ut med en massa mindre bra också, och ett konstigt podium som kändes väldigt apberg mitt på dansgolvet, och öl som var så dyr att jag inte köpte nån, men inträdet var gratis.
• Stop the presses baby girls drop your dresses (eller nej, behåll dem på, men jag har alltid velat säga det): tysk humor existerar. Jag vet inte vad som hänt med embed-funktionen, men jag antar att ni kan leva med länkar.
• Alltså: vad är dealen med folks frisyrer här? Jag tror en tredjedel av tjejerna här nere har fula frisyrer, vilket ska jämföras med ingen i Erasmus-gruppen. Sen ska jag inte säga för mycket egentligen, men min hållning känns som den enda möjliga.
• Danieles kompis har bott med Erlend Öye i Madrid, enligt Daniele var han "fou".
• Engelskan Helen fyllde år i lördags. Jag hittade Izabellas "Shame" och Melodie MCs "Dum da Dum" i en skivaffär, den sistnämnda dessutom fortfarande inplastad! Så naturligtvis köpte jag dem till henne. Jag berättade om svenskan och de ställde den klassiska frågan om svenskors påstådda skönhet. Jag svarade att jag tycker att de flesta tjejer, oavsett nationalitet, är snygga, och de fick ett tonfall som om jag var världens bästa människa.
• Idag har jag ahft den bästa lektionen sedan Europas konst och kultur på gymnasiet: ett seminarium i nationalekonomi med en lärare som fick fradga i mungiporna (och inte bara en gång, hein) när han pratade om Marx' analys av det kapitalistiska systemet. Tyvärr verkade jag vara den ende i klassen som tyckte det. Jag har tänkt läsa alla LAP-ämnen nästa år, men ska nog ompröva det beslutet, mest eftersom alla i klassen verkar så tråkiga.